Även om det startas företag över hela Sverige är svenska näringslivet främst beroende av utvecklingen i de större städerna och hur kommunerna premierar näringslivet. En undersökning som speglar detta arbete hos kommunerna är den som Svenskt Näringsliv genomför en gång per år. Undersökningen lägger exempelvis vikt vid andel i arbete, antal företag och kommunalskatt. Genom att se på vilka faktorer som undersökningen bygger på går det även att läsa av hur näringslivet påverkas i de olika kommunerna. Det går även att se vad kommunerna borde satsa på för att skapa ett bättre företagsklimat. Undersökningen speglar vad företagarna efterfrågar för att få ett bra företagsklimat.
Andel i arbete
Ju större andel av befolkningen som är i arbete desto lägre arbetslöshet. Här kommer ofta kommuner i Stockholm högt. Men även Kiruna som är extremt beroende av gruvdriften.
Nyföretagsamhet
Antal personer (per 1000 invånare) som blivit företagsamma under föregående år. Det gäller exempelvis att man fått F-skatt, gått med i företagsstyrelse eller äger aktiebolag.
Kommunalskatt
Hög kommunal- och landstingsskatt anses inte vara främjande för det lokala näringslivet. Det är därmed något som drar ner det totala betyget.
Marknadsförsörjning
Här ser man på hur stor del av privatpersonernas ekonomi som kommer från privata företag, föreningar, organisationer m.m. Med andra ord inte statliga eller kommunala arbeten.
Service till företag
Bemötande och handläggningstider är vad man lägger störst fokus på inom service. Att skapa smidiga flöden för företag som vill etablera sig och expandera.
Konkurrens från kommunen
I vissa delar av Sverige driver kommunen företag som på ett eller annat sätt konkurrerar med den privata marknaden. Om företagare upplever denna konkurrens kan de mycket väl flytta till annan kommun. Gäller exempelvis inom vård och omsorg.
Kompetens
Ett problem som är utbrett inom det svenska näringslivet är att hitta kompetent personal. Därmed vägs denna faktor in gällande hur näringslivsvänliga kommunerna är. Delvis spelar utbildningsplatser på högskolor och universitet in.
Kommunikation
Hur uppfattar företagarna möjligheten till logistik? Vägar, järnvägar, flyg och andra transportsätt kan vägas in i en helhetsbild. Självklart beror det även på hur stort behov företagen har av logistik. Inom vissa branscher finns exempelvis stort krav på närhet till hamn eller flyg.
Attityd från tjänstemän
Hur upplever företagare att de blir bemötta av tjänstemän på kommunen och andra myndigheter? Här har Pajala haft sistaplatsen två år i rad. Se vilka kommuner som har bäst ranking på foretagsklimat.se/ranking. Välkommen till denna webbplats – med fokus på svenskt näringsliv.